Detta är några dikter jag skrev för något år sen ..

Dikt 1

hon är vimmel kantig med rum

hennes sång är också dum

dessutom gillar hon skum

som är snuskigt jum.

De fanns en grann dans

som hon vann med ambulans

men hennes chans på romans är sann

som hon ej fann.

Dikt 2

en rolig prick från västermanland

gick på en sotig hand

därefter kom stöten

som han hade längtat efter röten

sedan ställde han sig med fötterna på land

och gick hand i hand

Dikt 3

idag är de mycket ljud

för de är mycket bud

huvudet sväller och sväller

hoppas på att de smäller

så jag kan få min sköna sömn

huvudet sväller och sväller

och nu smäller det så de sprakar

och bakar

nu faller sömnen in

Dikt 4

liten som jag är

hoppas jag mamma kommer här

men de ser ut som att hon stannar där

ledsen och ensam jag blev

nu tårar fick fart

och ljud kom med alldeles för hög hastighet

jag står fram för en stor fastighet

jag och min väska längtar efter frihet

snälla mamma förlåt att jag smet.

Dikt 5

här sitter jag

ensam i min dystra värld

de är som att kylan tränger sig genom allt

de är rått å svart

de ända jag ser är mörker

ett mörker jag vill inte möta

bara för dom är så söta

varför måste dom leva här

de ända jag bejär är att

min döda kompis ska vara här

för du är enda jag har kär.

 

Linda

29 januari 2011 01:26

Jätte bra!! :D

http://liiindiiis.blogg.se

Ida

29 januari 2011 01:32

tack:D

 

Krullet

30 januari 2011 19:52

Jag tycker att dikt 4 var riktigt riktigt bra Ida! Resten va grymma också men just den e min favoo!

Ida

31 januari 2011 20:16

tack :D !

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej jag har en nt talat på en tid, nu är det dags. Talet för rosen finns dokumenterat. Nu är det dags för dreamers år. Nu ska det fram dolda kunskaper som du burit på. Dags å skina som solen. Tro på det, lev på det, då blir det verklighet. Så som jag...

Jag vet inte var jag ska börja idag, en sorg som jag har vetat om länge nu skall komma, har kommit. Min finaste å käraste mormor har börjat sin nya resa och lämnat detta jordeliv. Jag är ännu bedövad av nyheten och kan inte forma varken min tanke om ...

Jag har fått många insikter i veckan, man ska vara snäll men aldrig så de skadar en själv, ser vissa val jag ev kan göra kommer skada mig mer än jag kan förstå idag pga den bild som finns idag så jag måste bryta mitt mönster, att byta miljö löser int...

I mitt förra inlägg tog plats och sa detta är jag men jag tror jag glömt den del av bilden , jag måste ju oxå visa hästen vart vi ska och vad jag vill, hur jag gör kan ju den andra omöjligt veta om jag inte tar upp saker, om jag säger de är vår resa ...

Nu har jag haft en underbar helg, med dans och skidtur och sol. Men jag är besviken på hästen i mitt liv som gång på gång vill göra de den tänker och göra de den är van, jag får inte andrum av att finnas å om jag prioriterar de som är viktigt för mig...