Solen katten hej hopp sa galorsen, vad den stampar och klampar, trumman som snurrar och snurrar, vi ha stött på 2000kilos hinder. Jag vill bara de ska va lätt de är hemsk en sådan balett. Orden flyger och far jag måste ingenting just nu, men hjälp så vädret yrar och snön blåser. Jag tror de blir ännu ett kaos där ute, varmt å skönt i soffan har man det, men hur kommer lyckan då solens strålar är gömmda bakom denna tjocka dimma, å sån rimma och då plötsligt börjar hästen att simma.

Kramar och kramar känner värmen från 100år tionde bakåt i tiden, men förstår inte vad gör jag här i min konstiga dimma som bara vill imma. Fisken i vattnet är uttråkad å less, när händer de där små stunderna som man smidigt i elden så de små magiska under kommer fram. Mina vänner från stjärnorna är här, men idag har jag ingen riktig feeling, hittar stockar å grus jag små fräser på i mitt innerliga fönster, dags å städa upp sinnets ögon för att ta oss till de fina orden som vander stigen till den du vill åldras med. Putsar ögonen, städar upp mina tankar och den lilla solen tittar fram, sakta men säkert lite i taget, nu strålar tankar och flöde i en annan blomsteräng, något säger mig ha tålamod min vän, håll ut och ha tålamod, börja om försök på nytt, de finns fler sådana fiskekamrater. Min gåva till Dig där ute, ge dig själv beröm du är bra som du är, för det finns bara en unik du, ingen annan.

Tack å hej

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej jag har en nt talat på en tid, nu är det dags. Talet för rosen finns dokumenterat. Nu är det dags för dreamers år. Nu ska det fram dolda kunskaper som du burit på. Dags å skina som solen. Tro på det, lev på det, då blir det verklighet. Så som jag...

Jag vet inte var jag ska börja idag, en sorg som jag har vetat om länge nu skall komma, har kommit. Min finaste å käraste mormor har börjat sin nya resa och lämnat detta jordeliv. Jag är ännu bedövad av nyheten och kan inte forma varken min tanke om ...

Jag har fått många insikter i veckan, man ska vara snäll men aldrig så de skadar en själv, ser vissa val jag ev kan göra kommer skada mig mer än jag kan förstå idag pga den bild som finns idag så jag måste bryta mitt mönster, att byta miljö löser int...

I mitt förra inlägg tog plats och sa detta är jag men jag tror jag glömt den del av bilden , jag måste ju oxå visa hästen vart vi ska och vad jag vill, hur jag gör kan ju den andra omöjligt veta om jag inte tar upp saker, om jag säger de är vår resa ...

Nu har jag haft en underbar helg, med dans och skidtur och sol. Men jag är besviken på hästen i mitt liv som gång på gång vill göra de den tänker och göra de den är van, jag får inte andrum av att finnas å om jag prioriterar de som är viktigt för mig...