hej allla de var ett tag sedan , men mer stabil jag här , äntligen snö och vitt ute lite snö i detta mörker. jag vet inte vad jag ska hitta på här näst , men gör som vanligt mitt bästa. jag har haft en känslostorm senaste tiden genom hösten och den vinter som kommit, 

Just nu har jag spännings huvudvärk och behöver sova ska de strax , ikväll belv en bra kväll börjat se en ny serier som verkar vara en för mig, vår tid är nu. Tycker den talar för att leva här å nu sammtidigt som deras tid håller vissa karaktärer tillbaka eftersom det var en skam om vissa saker som händer, som inte finns idag på samma sätt. samhället har förändrats, jag undrar om massor som vanligt, men äntligen känns det som jag är hemma hos mig, här jag är. 

Mina drömmar finns och jag vill tala ut om dem, men ska finna kunten i mig där skonklämmer så kanske vi är påväg, allt kommer nog explodera och karusellen rullar igång, denna gång vill jag finna mitt inre å lyssna som den som jag är, om jag hittar någon som kan komplettera mig. jag har varit mer äns årad länge nog nu,kan inte fatta dessa tecken som kommit. Ser på mig i spegeln, hon längtar till solen strålar och hur hon ska börja smida planer att inte nöja sig med sin karriär, de andliga ligger mig mer nära än vad jag tror och jag kommer på mig då jag ser små tecken i denna värld som får mig att tro på det omöjligt, aldrig trodde jag att jag skulle vara här idag.

En sak jag älskar med mig själv är att jag ha kommit på kan ha klänning, så länge sedan och de var inte okej att lägga undan dem bara för kärleken blev kantstött på vägen , jag är jag, älskar allt runt mig, vill skapa magi och under och snart kommer de. så glad över min nyagammla soffa jag köpte på FB, den bor jag i nästan,  men men nu dags å sova sov gott  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej jag har en nt talat på en tid, nu är det dags. Talet för rosen finns dokumenterat. Nu är det dags för dreamers år. Nu ska det fram dolda kunskaper som du burit på. Dags å skina som solen. Tro på det, lev på det, då blir det verklighet. Så som jag...

Jag vet inte var jag ska börja idag, en sorg som jag har vetat om länge nu skall komma, har kommit. Min finaste å käraste mormor har börjat sin nya resa och lämnat detta jordeliv. Jag är ännu bedövad av nyheten och kan inte forma varken min tanke om ...

Jag har fått många insikter i veckan, man ska vara snäll men aldrig så de skadar en själv, ser vissa val jag ev kan göra kommer skada mig mer än jag kan förstå idag pga den bild som finns idag så jag måste bryta mitt mönster, att byta miljö löser int...

I mitt förra inlägg tog plats och sa detta är jag men jag tror jag glömt den del av bilden , jag måste ju oxå visa hästen vart vi ska och vad jag vill, hur jag gör kan ju den andra omöjligt veta om jag inte tar upp saker, om jag säger de är vår resa ...

Nu har jag haft en underbar helg, med dans och skidtur och sol. Men jag är besviken på hästen i mitt liv som gång på gång vill göra de den tänker och göra de den är van, jag får inte andrum av att finnas å om jag prioriterar de som är viktigt för mig...