Att stå på egna ben och se världen ur sina ögon är en sak... Att kunna bemästrar konsten att förstå sin omgivning är ypperligt svårt. De som inte syns kan man inte konkret förstå.

De känns alltid tufft att berätta saker och visa sig sårbar.. Men de är oftast en befrielse då man efteråt kan få andra att se allvaret. Jag lärde mig idag att då människor ifrågasätter kan det göra ont eftersom de indikerar på fel å rätt.. Som jag kan störa mig på. Enligt mig mer eller mindre så finns inte rätt å fel. När ska man försöka sluta leva upp till idealet av det normala samhället. Visst är lagsr och regler bra men de oskrivna är inte helt lätt att förstå eller klara av då man inte är normal eller finner sig klara normen i dagens samhälle. Anser det är ingen ide att försöka då jag är en fågel som vill flyga och följa mitt hjärta ?

Tack å gonatt

Hej, idag har jag gjort en grej jag ville göra. Det var såå kul. Jag och min syster och en kompis testade paddla kajak och kanot. Sedan lunchade vi med våfflor. Det var den mest härliga dagen med både sol och glädje. Kan hända de kommer kännas i kroppen och musklerna imorgon. Det kan vara en sådan skön känsla ibland.

Jag och min syster paddlade dubbelkajak och man är ju lite oroligt att man ska ramla i för den var rätt så vinglig. Så längre man var i synk och balans gick de bra :) dock när vi väl kommer till bryggan å ska stiga ur så plask ner i vattnet. Det blev någon obalans. Hela jag å mina kläder blev doppade å syster följde oxå med i prullet. Skrattade gott, var även en behaglig känsla i vattnet :) sånt oflyt men ändå så lyckad dag. :D

Tack å hej