Idag är de sju månader sen jag var i min finaste å bästiga klänning .. den där kvällen då jag var så glad å inget kom i vägen för mig :) jag var så lycklig även om jag inte gick med någon kille på balen :D jag hade mina kompisar som var där för mig .. sedan träffade man en å annan läcker bit också som e mig värmt om hjärtat idag ;) jag förstår inte hur tiden har ändrat..känns som om alla kompisar e en bit i från just nu längtar till nu e tbx :S

sedan har jag min nere period nu lite då å då .. känner att på jobbet då man pratar så mycket så är de inte samma sak som förr å prata hemma .. man blir som trött av å träffa kring kanske 10-12 olika som man ska prata med å man ska alltid vara på sin bästa sida. sedan e inte heller mina tankar på plats jag känner jag blir lätt iri ¨på tjoller stina .. de e så svårt att se henne göra misstag .. som hon kan undvika bara om hon lyssna och ibland visa mer respekt ..aja jag har oxå varit ung och dum men nu e jag liet större och förstår vad som e en prio å inte ... sedan saknar jag en annan som jag inte täffat på länge e.. tur sms finns :) saknar också min två bästisar som e på vifft .. har som ingen å snacka tjejsaker med så ofta nu .. ska då dansa ¨på tisdag så hoppas fordons e där :) jag gillar verkligen min omgivning :)

kan inte fatta att det var typ sju månaders sen jag sluta skolan å jag jobbar .. jag e typ vuxen fyller ju 20 nu i vår så får se när jag hittar min nå ställe ... blir kanske i plugga i höst så vi får se .. jag e blä just nu jag så ska sova ..

men lite musik ska nog få mig lite på andra tankar .. godnatt alla som läser :D  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej jag har en nt talat på en tid, nu är det dags. Talet för rosen finns dokumenterat. Nu är det dags för dreamers år. Nu ska det fram dolda kunskaper som du burit på. Dags å skina som solen. Tro på det, lev på det, då blir det verklighet. Så som jag...

Jag vet inte var jag ska börja idag, en sorg som jag har vetat om länge nu skall komma, har kommit. Min finaste å käraste mormor har börjat sin nya resa och lämnat detta jordeliv. Jag är ännu bedövad av nyheten och kan inte forma varken min tanke om ...

Jag har fått många insikter i veckan, man ska vara snäll men aldrig så de skadar en själv, ser vissa val jag ev kan göra kommer skada mig mer än jag kan förstå idag pga den bild som finns idag så jag måste bryta mitt mönster, att byta miljö löser int...

I mitt förra inlägg tog plats och sa detta är jag men jag tror jag glömt den del av bilden , jag måste ju oxå visa hästen vart vi ska och vad jag vill, hur jag gör kan ju den andra omöjligt veta om jag inte tar upp saker, om jag säger de är vår resa ...

Nu har jag haft en underbar helg, med dans och skidtur och sol. Men jag är besviken på hästen i mitt liv som gång på gång vill göra de den tänker och göra de den är van, jag får inte andrum av att finnas å om jag prioriterar de som är viktigt för mig...