Tittar på bilder från förr så vill bara gå framåt att allt ska hända nu, inte sen, inte sakna ner, varför inte sakta ner?

Tårar kommer å går, klart de ska få rinna så får det läka ut, hjärtat som vill så mycket, men står här i detta. var är här? Var är då? Var är nu? Tårar rinner å rinner. Tanken av den jag ser hos dig är större än de jag fattat någonsin och förstår idag, de va du å jag tills allt blev trassel. De va äkta hos mig de va från då till vår oändligheten tar oss.

De sägs allt händer för en anledning, men solen vill inte förstå, fisken vill inte höra i vattnet, katten har burit runt på detta tillräckligt länge nu, men tårarna rinner å rinner.äntligen lite klarhet, Ett starkt band av vad kärlek är kändes å mer än solens bästa vän kan förstå, jag har sagt du finns där alltid i solen ? hon vill bara lysa och släppa slös, med sin glamor å uppleva de fantastiska med här å nu, skuggan av ett åter finns där, jag har alltid funderat över detta, men du finns alltid med, men va nu du skulle varit här, hur ska solen skina då de rinner tårar, vet inte vad. Du va den solenstrålar var ämnad för, hon glömmer skuggan å vill hoppa till andra sidan. Inget går just nu, här å nu är att acceptera var du är, se till ditt inre och acceptera det, du kan älska på samma sätt igen bara om du själv tillåter dig känna den glädjen och går i andra spår, våga tro, hitta magin bortom horisonten. den du suktar efter så, alltid en ny film som spelas upp igen, men ingen som stämmer med den solen fann den dagen på dansgolvet, du är min bästa vän, saknar dig varje dag, tåren rinner ned för kinden, säger jag saknar dig, vill inte solen komma tillbaka? Förlåt för min rädsla snäll finn mig igen underbara du!