Solen skiner efter aktivitet av härlig natur och ny energi har fått flöda genom solens under. Ett under jag inte kan förstå men känner djupt med. Ser andra fjärilen idag så sen in på hösten. Jag laddar upp batterierna och åter igen stilla acceptera att jag kan inte göra mer än vad jag gör och jag är bra som jag är. Naturens färg på hösten hittar jag harmoni. Hör vinden sussade å brus. Svalkade vindar och solen ger en värmande kind.

Att hitta harmoni efter stormen av en blåslagen insida är lättnaden som gör en stilla. Sinne och kropp hittar knopp och är absolut inte en flopp. Solen skiner och minen hittar gardiner som leder till minnen från gamla bilder. Bilder av ont och svåra saker där man provat för att lära hur man gör för att hitta rätt. Livet är inte lätt, men bara med motivation och vilja så kanske vi kan prova på nytt så hittar man rätt.

En omtumlande start idag men tack solen för de strålar du skiner, ljuset gör allt så mycket lättare att hitta hopp och tro att under kan Hända. Det är okej att vara ledsen lika så glad. Löven blåser på asfalten. Hör ljudet av natur som susar förbi, allt har plötsligt handlat om en stund här och nu där ingen behöver ha rätt. Solen katten fisken just nu trivs man och har hittat glädjen av att vara sig själv.

Önskar alla en underbar dag, tack å hej

Dagen känsla kommer påträngande trotts solen, glädje som skiner. känner att jag är nedslagen å blå på insidan. Benen gör ont, Känns tungt att bära, vill bara släppa på de som jag nu ett tag suddat ut till liv. Vad hände och va blev, skakar å försöker fokusera på nå annat, foserandet går inte hitta en plast för längre... Är på en planet som jag ej hamnat på tidigare, destinationen är oklar. Det är så jobbigt att hela tiden vara ovetande hur saker ska gå till.. Själv kan jag bara visa vägen... Viljan å kroppen vilsna i dimman av ovishet. Hur finner man glädjen ibland de är underligt.

Jag har förstått hur jag hittar återhämtning och lugn, men läker de alla sår? De sägs att tiden läker alla sår... Ibland har jag svårt att finna den tron på det kommer att bli bra å ovädret drar vidare. Hur stoppar man själv stormen då man själv är i det. Klart man kan alltid ta hjälp av andra de är lättare att inte bära hela bördan själv. Livet går ut på att dela med sig å inte stå ensam inge kul. Jag vill nog inte erkänna hur ja mår... Men de får mogna fram som vanligt om de inte e meningen än så får de komma sen. Inget går å tvinga fram.

Tack å hej för en stund