Hur kan någon lära en att lära om man säger du har uppenbara problem att utrycka dig i skrift ! jag förstår inte hur man kan skicka ett mail bara sådär och anser det som rätt beslut .. jag vill aldrig känna mig kränkt igen, där någon säger jag kan inte göra det jag vill göra ... hur vågar man som mäniska att bara rakt ut utrycka det så. jag vet från en sida att hon menar bara mer än väl, men ändå om man arbetat som lärare innan och till omed säger den kurslitteratur jag läser att ingen ska behöva känna sig kränkt oavsätt situation.

Jag förstår inte hur man kan göra något sådan, tack för att det! :(  jag menar, är det meningen jag ska ha de synsättet som att inget är möjligt pga mina svårigheter .. jag rår inte ens för att jag har dessa. jag är inte här för att kunna allt från början .. jag går väl i skolan för att lära så hänsynts löst. jag tycker verkligen att det är hänsynslöst .. jag undrar hur hon tänker .. jag önskar jag får nån bukt på min uppgift sen känner jag mig inte precis sugen på att plugga mer i något sammanhang .. jag förstår vad som menas med en inre motivation/vilja .. man vill nå någonstans man vill finna sitt syfte men på mindre än en sekund var det borta .. jag har aldrig någonsin känt mig så kränkt på grund av mina svårigheter som denna dag igår .. ingen har tagit ifrån mig min eld för att kämpa på. jag menar verkligen ingen !!! och det gjorde du på en enda sekund men ett enkelt knapptryck så var allt förstört.
hur kan du påstå att du ska jobba som lärare när pedagogiken inte finns på en nivå där man kan få en jämnvikt av respons inte bara negativiteter. åhhh jag blir inge klokare  som vanligt men det du gjorde hade du inte rätten att göra.

visst kan jag acceptera att du har rätten till att ifrågasätt om det är rätt yrkesval för mig och du kan berätta vad för svårigheter du ser men inte på det tillväga gångsättet du gick .. det är absurt!!!

tack å hej