Idag vill jag skriva om lycka.. Är en märklig känsla. Man kan va lycklig i de lilla som stora. Jag vet inte vad det är med mig, men känner bröstet och mitt andetag. De rör sig sakta och lungt. Det är så skönt att vara själv ibland och upptäcka de man inte trott.

Nyss låga jag på soffan och va alldeles trött bestämde mig för att nu har vi vilat klart och gör lite övning från solhälsningen jag lär mig nu. Känner plötsligt hur lätt man känner sig och flyger fram av lycka i de lilla man nyss gjort. Känns Inte dummt att sträcka på sig och medvetet känna sin glädje från magen och upp genom kroppen. Kul med ny upplevelse. Det är glädjande.

Om vi blir nedbrutna och svaga av fysiska och psykiska slag som vi möter i vardagen komihåg att kunna plocka ihop de sönderslagna bitarna å pussla ihop det igen till hur vi själva vill ha det... Kan göra oss bara starkare, ge inte upp! Saker och ting kan ta tid.. Ge dig själv utrymme och lev på dina villkor som gör dig glad å glädjer alla celler i din kropp. Njut och va dig själv. Ta de lungt om de behövs tills du känner marken bär.. Idag hittade ja lyckan i min egen rörelse av att hitta de lilla och uppskatta de stora jag gör utifrån mig ork. Jag är hemma igen och jag är jag, åter igen påminns jag på hur långt jag vandrat och letat.

Solen och värmen gör mycket, men även en rörelse kan ge pirr i kroppen. Välkomnar sommaren och kommande veckor vad än de bjuder på. Jag är så glad för den jag är idag. Uppskatta dig själv även om ingen annan ser dig. Du är bäst och gör de du kan! Lev så, försök.. De lönar sig, gäller bara att se ljuset och välja sig själv att leva där trotts mörker som kommer omkring. Kram och kärlek till folket.

Tack å hej

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej jag har en nt talat på en tid, nu är det dags. Talet för rosen finns dokumenterat. Nu är det dags för dreamers år. Nu ska det fram dolda kunskaper som du burit på. Dags å skina som solen. Tro på det, lev på det, då blir det verklighet. Så som jag...

Jag vet inte var jag ska börja idag, en sorg som jag har vetat om länge nu skall komma, har kommit. Min finaste å käraste mormor har börjat sin nya resa och lämnat detta jordeliv. Jag är ännu bedövad av nyheten och kan inte forma varken min tanke om ...

Jag har fått många insikter i veckan, man ska vara snäll men aldrig så de skadar en själv, ser vissa val jag ev kan göra kommer skada mig mer än jag kan förstå idag pga den bild som finns idag så jag måste bryta mitt mönster, att byta miljö löser int...

I mitt förra inlägg tog plats och sa detta är jag men jag tror jag glömt den del av bilden , jag måste ju oxå visa hästen vart vi ska och vad jag vill, hur jag gör kan ju den andra omöjligt veta om jag inte tar upp saker, om jag säger de är vår resa ...

Nu har jag haft en underbar helg, med dans och skidtur och sol. Men jag är besviken på hästen i mitt liv som gång på gång vill göra de den tänker och göra de den är van, jag får inte andrum av att finnas å om jag prioriterar de som är viktigt för mig...